Orolig.

Är orolig inför veterinärbesöket imorgon fm. Tänk om Herrman aldrig kan bli bra. Kan man då ta beslutet att "ta bort" sin bästa vän? Kan man sen leva med det resten av livet? Usch, jag vill inte tänka på det ens. Men jag kan inte sluta.



Sov gott.


Caroline.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0